Daniel
2006-11-16, 01:23
I Kleva Gruva har man brutit malm sedan 1600-talet. Brytningen har aldrig varit särskilt lönsam och därför har gruvan brukats i omgångar. Orterna och schakten är oregelbundna och har mestadels skapats genom att man eldat för att få berget att spricka, s.k. tillmakningsmetod. Att få komma in och se det som idag återstår av gruvan är en mäktig upplevelse där man gång på gång känner historiens vingslag. Platserna i gruvan har alla mer eller mindre kända namn och efter ett tag förekom namn som Karls schakt, Nilssons stoll, Ispelaren, Nirvana, Balkongen, Lekstugan, Glaciären och Lillgruvan i alla diskussioner.
---
Då vi i fortsättningskursen kom fram till gruvan i sällskap med Leif hade folk från riggningsgruppen redan hunnit ner genom Karls schakt så att de bakvägen kunde komma ner och öppna upp Nilssons stoll för oss. Därifrån gick vi via turistdelen av gruvan till Ispelaren där vi under förmiddagen förfinade våra klätterfärdigheter. Några spännande tittar in i andra delar av gruvan gjorde oss mycket nyfikna på eftermiddagens övningar.
Efter en sen lunch släpptes fortsättningskursen fri att gå runt själva i gruvan. Vi började med en firning nerför Karls schakt – ett 60 meter djupt schakt som känns bottenlöst. Istället för att fira hela vägen ner stannar man oftast 20 meter ovanför botten för att kunna utforska de övre delarna. Här finns bl.a. ”Tunnan” – en stor träcistern, ca 2 meter hög och ca 5 meter i diameter.
Lördag
Precis som dagen innan började vi med att fira oss ner genom Karls schakt. Vi följde tätt i hälarna på Nicklas Myrin som satte upp en tipspromenad. Det var ett bra sätt att hitta frågorna utan att leta så mycket… En fråga kunde t.ex. lyda:
Vad händer om du kör upp repklämman i en knut?
1. Du ramlar ned.
2. Du brinner upp.
3. Du fastnar.
Vi hade med oss en hel del fotoutrustning och också en rejäl matsäck som var tänkt att räcka till lunch. Dagen ägnades till stor del åt fotografering, men också till lite spännande utforskning. För första gången i historien hade riggningsgruppen satt upp ett traversrep vid glaciären så att vi kunde ta oss till ”nya” delar av gruvan. Via den sista gamla golvplankan som låg över ett djupt vattenfyllt schakt tog vi oss till ett nytt system med gångar. På ett ställe satt en fladdermus och sov. Extra intressant var ett igenrasat schakt som ledde till fler vattenfyllda schakt där det gick gamla spänger någon meter under vattenytan. På ett annat ställe tog det stopp vid en brant vägg, där man tydligt såg att det fortsatte med nya orter några meter högre upp. Detta blev alltför frestande så vi gick tillbaks till Ispelaren och fick Micke XXX att knyta fast en aluminiumstege i repet vi skickade ner. Med hjälp av stegen kunde vi komma vidare och efter att ha fortsatt uppåt ett tag kom vi ut i Lillgruvan. Det var tydligt att SSF inte varit här och säkrat området. Istället för glänsande bultar från Petzl fann vi murkna plankgolv, rostiga järnkonstruktioner och lösa stenmassor.
Precis som förra dagen blev det för många en sen lunch och vi blev mer och mer nöjda med vår medhavda lunch som intogs vid Ispelarens mellanvåning, speciellt med tanke på att det regnade utomhus. Klockan fem var det tänkt att hela gruppen skulle samlas på Balkongen – en skapligt plan yta med utsikt över Lekstugan. Nu fick vi dock erfara baksidorna med vår lunchlösning – den var för bra. Vi var de enda som kom i tid till mötet och fick stå och vänta de påföljande två timmarna medan folk droppade in efter att ha firat nerför Karls schakt. Det tar tid för 40 man att ta sig in i en gruva…
Då alla samlats höll Leif Sigvardsson en intressant föreläsning där han förevisade bultteknik, visade upp lämplig litteratur och diskuterade utrustning. På detta följde en livräddningsövning på botten av Lekstugan där Nicklas Myrin visade hur man plockar ner sin kompis som hänger livlös på ett rep.
På kvällen hade vi planerat filmvisning från vår senaste expedition uppe i Korallgrottan. Det ösregnade så det blev till att montera upp bioduken inne i vårt militärtält. Det fungerade över förväntan med publik, storbildsprojektor och elaggregat. Nästa gång har vi kanske en Klevafilm att visa upp… Det blev en sen middag där Johan Johansson varvade dåliga grabbskämt med fiskpinnar och chokladpudding.
Söndag
Det hade tagit två dagar att rigga gruvan och nu skulle vi rigga av den på några få timmar. Genom ett från ledarna hårt delegerat arbete gick detta mycket bra. Det märktes tydligt att det här hade man gjort förut. Vår uppgift blev att rigga av glaciärrepet och att samtidigt ta ner stegen som vi använt dagen innan. Allting gick enligt plan och vi lärde oss en hel del nytt som man måste tänka på då man riggar av. Att säkra sig själv samtidigt som man tar bort det man skall säkra i är inte alltid helt lätt.
Skrivet av: Joel Brynielsson och Daniel Karlsson
Foto: Daniel Karlsson
---
Då vi i fortsättningskursen kom fram till gruvan i sällskap med Leif hade folk från riggningsgruppen redan hunnit ner genom Karls schakt så att de bakvägen kunde komma ner och öppna upp Nilssons stoll för oss. Därifrån gick vi via turistdelen av gruvan till Ispelaren där vi under förmiddagen förfinade våra klätterfärdigheter. Några spännande tittar in i andra delar av gruvan gjorde oss mycket nyfikna på eftermiddagens övningar.
Efter en sen lunch släpptes fortsättningskursen fri att gå runt själva i gruvan. Vi började med en firning nerför Karls schakt – ett 60 meter djupt schakt som känns bottenlöst. Istället för att fira hela vägen ner stannar man oftast 20 meter ovanför botten för att kunna utforska de övre delarna. Här finns bl.a. ”Tunnan” – en stor träcistern, ca 2 meter hög och ca 5 meter i diameter.
Lördag
Precis som dagen innan började vi med att fira oss ner genom Karls schakt. Vi följde tätt i hälarna på Nicklas Myrin som satte upp en tipspromenad. Det var ett bra sätt att hitta frågorna utan att leta så mycket… En fråga kunde t.ex. lyda:
Vad händer om du kör upp repklämman i en knut?
1. Du ramlar ned.
2. Du brinner upp.
3. Du fastnar.
Vi hade med oss en hel del fotoutrustning och också en rejäl matsäck som var tänkt att räcka till lunch. Dagen ägnades till stor del åt fotografering, men också till lite spännande utforskning. För första gången i historien hade riggningsgruppen satt upp ett traversrep vid glaciären så att vi kunde ta oss till ”nya” delar av gruvan. Via den sista gamla golvplankan som låg över ett djupt vattenfyllt schakt tog vi oss till ett nytt system med gångar. På ett ställe satt en fladdermus och sov. Extra intressant var ett igenrasat schakt som ledde till fler vattenfyllda schakt där det gick gamla spänger någon meter under vattenytan. På ett annat ställe tog det stopp vid en brant vägg, där man tydligt såg att det fortsatte med nya orter några meter högre upp. Detta blev alltför frestande så vi gick tillbaks till Ispelaren och fick Micke XXX att knyta fast en aluminiumstege i repet vi skickade ner. Med hjälp av stegen kunde vi komma vidare och efter att ha fortsatt uppåt ett tag kom vi ut i Lillgruvan. Det var tydligt att SSF inte varit här och säkrat området. Istället för glänsande bultar från Petzl fann vi murkna plankgolv, rostiga järnkonstruktioner och lösa stenmassor.
Precis som förra dagen blev det för många en sen lunch och vi blev mer och mer nöjda med vår medhavda lunch som intogs vid Ispelarens mellanvåning, speciellt med tanke på att det regnade utomhus. Klockan fem var det tänkt att hela gruppen skulle samlas på Balkongen – en skapligt plan yta med utsikt över Lekstugan. Nu fick vi dock erfara baksidorna med vår lunchlösning – den var för bra. Vi var de enda som kom i tid till mötet och fick stå och vänta de påföljande två timmarna medan folk droppade in efter att ha firat nerför Karls schakt. Det tar tid för 40 man att ta sig in i en gruva…
Då alla samlats höll Leif Sigvardsson en intressant föreläsning där han förevisade bultteknik, visade upp lämplig litteratur och diskuterade utrustning. På detta följde en livräddningsövning på botten av Lekstugan där Nicklas Myrin visade hur man plockar ner sin kompis som hänger livlös på ett rep.
På kvällen hade vi planerat filmvisning från vår senaste expedition uppe i Korallgrottan. Det ösregnade så det blev till att montera upp bioduken inne i vårt militärtält. Det fungerade över förväntan med publik, storbildsprojektor och elaggregat. Nästa gång har vi kanske en Klevafilm att visa upp… Det blev en sen middag där Johan Johansson varvade dåliga grabbskämt med fiskpinnar och chokladpudding.
Söndag
Det hade tagit två dagar att rigga gruvan och nu skulle vi rigga av den på några få timmar. Genom ett från ledarna hårt delegerat arbete gick detta mycket bra. Det märktes tydligt att det här hade man gjort förut. Vår uppgift blev att rigga av glaciärrepet och att samtidigt ta ner stegen som vi använt dagen innan. Allting gick enligt plan och vi lärde oss en hel del nytt som man måste tänka på då man riggar av. Att säkra sig själv samtidigt som man tar bort det man skall säkra i är inte alltid helt lätt.
Skrivet av: Joel Brynielsson och Daniel Karlsson
Foto: Daniel Karlsson